Min så kallade kompis är sur? Varför är hon det? Vad har jag gjort för fel? Frågorna är många men svaren är desto färre. Folk reagerar oftast på om någon mår dåligt, och då menar jag missbruk och självmord. Vem kan se dig som den dö verkligen är? Finns det någon som vet hur du egentligen mår? Mitt svar är: Det finns många som tror det men jag tror inte att det finns någon som till 100% vet eller kan se hur du innerst inne mår. Det är bar du själv som vet det. DU kan vara bra eller dålig på att dölja dina problem eller så är du väldigt bra på det.

Själv tror jag att jag var bättre på att dölja mina egna tankar och bekymmer förr. Men ju mer tiden går och ju mer problem man får desto sämre är man på att dölja sina egna bekymmer.

Jag har klarat mig igenom en period av missbruk och själv mord. Nej jag var inte den som det handlade om. Jag var den som stod vid sidan av och bara tillade på. En av mina närmaste vänner har velat ta livet av sig men som tur var så gjorde hon aldrig det.

Nu när jag några år senare kan se tillbaka på den tiden vet jag att jag var stark och att många inte skulle klarat det så bra om dom var i samma situation. Jag var 14 första gången min bästa vän ville ta livet av sig. Jag sa inget till någon om vad jag var med om eller vad jag såg. Jag låssades att jag mådde bra i 1,5 år. Tror ni att jag mådde bra? Hur tror ni jag reagerade på allt som hände runt omkring mig? Mitt svar: Jag mådde piss, ingen att prata med ingen man vågade lita på och jag var rädd för allt. Jag var rädd att om jag inte var där just då så skulle min vän vara död. Därför var jag tillgänglig 24/7. vilket i längden är väldigt jobbigt. Jag varken åt eller sov så bra dom sista 3 månaderna.

Och vad gör man när alla börja fundera och ställa frågor? Ska man bara berätta allt och hoppas på att någon annan kan ta över dina bekymmer? Jag var inte den personen som bröt mina löften och jag satte alltid mina vänner framför mig själv, jag tog altide det som blev över, alla andra skulle ha det bättre än mig.

Hur länge orkar man med det då? Så många frågor och så lite svar.

Frågorna som alltid finns i mitt huvud nu är: Agerade jag rätt? Hur skulle mitt liv vara om jag skulle gjort på något annat sätt? Skulle jag vara annorlunda om jag inte skulle gått igenom det?

Om ni skulle frågat min 5 frågor varje år i 7 år skulle svaren bli olika.

2006

har du självmords tankar? NEJ

Skulle du någon gång kunna skära dig? Absolut inte

Önskar du att du var en annan person? Nej, varför skulle jag det?

Trivs du med dig själv? Nej, jag är nöjd med mig själv

Vem är du? En glad och sprallig tjej

2007

har du självmords tankar? nej

Skulle du någon gång kunna skära dig? Nej tror inte det

Önskar du att du var en annan person? Tror inte det

Trivs du med dig själv? Ja det gör jag väll

Vem är du? En tjej som trivs med dig själv

2008

har du självmords tankar? Vet inte

Skulle du någon gång kunna skära dig? Hoppas inte det

Önskar du att du var en annan person? I bland men sällan

Trivs du med dig själv? oftast

Vem är du? Osäker men tror att jag är som alla andra

2009

har du självmords tankar? Någon gång

Skulle du någon gång kunna skära dig? Nja kanske

Önskar du att du var en annan person? Ja, det gör väll alla?

Trivs du med dig själv? Det hoppas jag

Vem är du? Osäker på det

2010

har du självmords tankar? Ja i bland

Skulle du någon gång kunna skära dig? Tror det

Önskar du att du var en annan person? Gör inte all det?

Trivs du med dig själv? sällan

Vem är du? Ingen aning

2011

har du självmords tankar? ja

Skulle du någon gång kunna skära dig? ja

Önskar du att du var en annan person? ja

Trivs du med dig själv? nja

Vem är du? Vet inte

2012

har du självmords tankar? JA

Skulle du någon gång kunna skära dig? Ja det tror jag

Önskar du att du var en annan person? Allt för ofta

Trivs du med dig själv? Väldigt sällan

Vem är du? Ska jag vara ärlig så har jag inte en blekaste aning

Så var kan man då läsa ut av detta? Jo att jag under åren har fått självmordstankar och att jag inte trivs med mig själv. Nej jag har inte försökt att ta livet av mig men tanken finns alltid är.

Jag känner nu att början av 2012 så har jag bara mått sämre och sämre. Jag är nog precis om min kompis säger ”rädd för att vara glad”