_____________________
So I guess it's over, there's nothing left to say.
Take the ring off my finger and just call it a day.
Thought we had forever, but that was yesterday.
You're such a liar, wish I saw it on your face.

But you did it so well,
Can somebody just tell me how..?

How can I remember to forget?
When my heart just won't let me.
Make myself un-love you, tell me that it's not true.
I know all the reasons, but I just can't believe them,
and pretend we never met.
How can I remember to forget?

Wish that I could hate you, so I could
let you go. Wish I never met, the
one I want the most.
I could fill an ocean, with all the tears I've cried.
Tell me you were joking, just a dream I had last night.

But I'm wide awake and,
I want you so much right now.

How can I remember to forget
these emotions and all the plans we made?
Like we never happened, make my heart a break.
I know we're clearly over but I just don't know how..
How can I remember to forget?
When my heart just won't let me.
Make myself un-love you, tell me that it's not true.
I know all the reasons but I just can't believe them..
And pretend we never met.
How can I remember to forget?
Forget..
Oh.
Oh.
_______________
Ja jag vet inte vad jag ska säga men jag känner mig lite tom nu för jag vet inte om detta är något dåligt eller bra men jag har sagt vad jag tycket och tänker till den jag litade på till 100% och ja resultatet är att personen inte skriver mer till mig. Så ja det var väl en dålig idé men nu vet han vad jag tycker och tänker.

Men jag saknar faktiskt han lite. Men ja det är väll tur att jag åker nästa vecka. Så vi får lite distans på detta. Hoppas bara det löst sig gilla jag är hemma igen.

Ärligt talat så är jag nästan villig att gå till ska till det som var före bara för att inte förlora han. Jag kan alltså leva i en ständig känsla att något är fel och att jag gör fel och må lite dåligt så länge jag har kvar dig vid min sida.

Ett utdrag från en serie som jag såg för några månader sen.

________________________

Vad händer? Varför har du inte sagt att du har dyslexi?

Jag tycker det var för pinsamt.

Jag är din bästa vän, jag vet allt pinsamt om dig.... och det är en del. Du sover ibland med snuttefilt. Jag vet att du inte vågar åka vissa saker på Tivolit... Cici detta är inget du behöver skämmas över.

Hur vet du det?! Jag ser bokstäver och I bland ser det bara ut som en alfabetssoppa. Jag vaknar varje morgon, livrädd för att jag ska tvingas läsa någonting högt.

Jag visste inte det.

För jag ville inte att du skulle veta det! Jag vill inte att någon skulle veta det!

Vad spelar det för roll?

För folk skulle tycka att jag var konstig, speciellt när man har någon konstig sjukdom.

Det är ingen konstig sjukdom. Miljoner människor har det.

Ja men Rocky I bland påverkar det min dans. Ibland blandar jag ihop höger och vänster och jag kan inte göra någonting åt det. Och folk att jag bara skämtar. Jag kommer aldrig kunna bli lika bra som dom andra dansarna.

Cici sluta... sluta.... vet du vad dyslexin säger om dig?.... jo att du är dubbelt så tuff än jag trodde.

Säkert?

Ja säkert! Du vet alla har något tungt som dom bär på hela livet och din är dyslexin.

Ja att hamna på ruta 1 igen är som att ramla ner i ett svart hål igen. Allt som jag hade kämpat och byggt upp revs ner på en milli sekund. Enligt mig är det så orättvist. Här kämpar jag för allt jag har och så kommer hon bara in och kollar på han under en fest och så *pang* så gillar han henne.
Men detta bevisar att jag inte är värd att älska. Dom jag gillar värkar inte gilla mig och dom som gillar mig har något fel.
Senast sa jag att jag aldrig skulle bli ihop med en sådan person igen men jag blev det ändå och ja kolla vad det har givit mig. Mardrömmar om nätterna och man blir rädd för att vistas ute. Jag är rädd att behöva möta han igen. Jag är villig att flytta bara för att slippa han. Och i allt detta så är den person jag litar på till 100% som helt väck. Han lever i sin egna värld och dit kommer inte ens jag in. Jag brukar komma in dit i vanliga fall men nu har han bytt lås så bag kan bara stå utanför och se på vad som händer.

* Jake du måste tro mig. Om jag säger att det inte är något i mellan oss så måste du tro mig.
- jag vet inte vad jag ska tro

Han bara gick. Utan att säga något alls. Han var värnplikten svartsjuk men inte ens det jag sa kunde hjälpa nu.
Jag kunde inte göra något nu jag behövde byta om för snart skulle jag på en fest där jag var hedersgästen. Jake skulle ju gå med mig. Han skulle ju vara här för att fira mig. Det var den viktigaste dagen i mitt liv och han lovade att vara med.

Lite senare samma kväll.

?gumman vi måste gå
* men han svarar inte
?jag är så ledsen
* han kommer inte va?
? jag tror inte det.

Så jag åkte. Jag var så sjukt besviken på han. Han blev sur för något som inte stämmer.
Men jag satt på prisutdelningen och försökte vara glad. Alla grattade mig men det ända jag tänkte på var Jake. Jag satt och ville inget annat än att han skulle vara här med mig.
Det hjälpte inte ens att det satt en söt kille vid min sida.

Jag skulle precis bli presenterad när han kom in genom dörren. Om han var sur innan så var han rosenrasande nu. Han såg att Ted satt vid min sida.
*snälla Jake! Det är inget mellan oss.
- säg det till han!!!
Sen flög han på Ted. Dom börja bråka. Mat flög överallt och bod gick sönder och i loppet av någon minut så var hela festen förstörd. Jag gick i mellan och sa: * snälla sluta!!
Jag särade på dom och då såg man hur arg Jake var.
* sluta!!! Du lät mig gå själv.
- ja men jag är så svartsjuk
* inte ens när jag sa att det inte var något trodde du på mig.
-jag bara...
* sluta!! Jag tror det är bäst om vi bara..... Tar en paus.
-men, jag är ju här nu!
* Du lät mig gå själv på det som var mitt livs störta kväll. Och du förstörde allt.
# så kan vi typ bli ihop?
* Ted jag kan inte dejta dig. Jag gjorde Precis slut med han.
Nu ska jag ta det jag kom hit för.

Jag hämtade priset och gick.
___________________________

Ja det är en situation jag ser ofta och jag blir alltid lika berörd. Det är tråkigt att det hände men jag vill ändå att det ska hända. Jag vill på något sätt ändå uppleva det för att det är så gripande.

Så återigen så kommer man in på temat kärlek och jag inser hur ändan jag är.