Ja att hamna på ruta 1 igen är som att ramla ner i ett svart hål igen. Allt som jag hade kämpat och byggt upp revs ner på en milli sekund. Enligt mig är det så orättvist. Här kämpar jag för allt jag har och så kommer hon bara in och kollar på han under en fest och så *pang* så gillar han henne.
Men detta bevisar att jag inte är värd att älska. Dom jag gillar värkar inte gilla mig och dom som gillar mig har något fel.
Senast sa jag att jag aldrig skulle bli ihop med en sådan person igen men jag blev det ändå och ja kolla vad det har givit mig. Mardrömmar om nätterna och man blir rädd för att vistas ute. Jag är rädd att behöva möta han igen. Jag är villig att flytta bara för att slippa han. Och i allt detta så är den person jag litar på till 100% som helt väck. Han lever i sin egna värld och dit kommer inte ens jag in. Jag brukar komma in dit i vanliga fall men nu har han bytt lås så bag kan bara stå utanför och se på vad som händer.