Just i dag städade jag i en av mina lådor och vet ni vad man kan hitta i en låda som legat gömd under sängen i flera år. Jag hittar gamla brev som jag skrev till mig själv. När jag ha haft en stund av nostalgi hittade jag ett brev som låt långt ner i låda. På kuverts framsida står det: ”Hjälp vad ska jag göra!!!” På baksidan står det: ”Öppnas när tiden är inne, om några år när allt har lagt sig” Hur kan man då låta bli att läsa det brevet? Jag öppnade det och jag borde nog inte gjort det. Längst upp i hörnet står det 2008. Jag fick en chock efter att jag hade läst dom första 10 raderna. Jag mådde ju hur dåligt som helst. Jag som trodde att jag mindes allt från den tiden. Eller jag vill inte komma ihåg allt men ändå får jag inte bort tankarna och minnena från då.

Jag hade ju suttit på mitt golv i ca 2 timmar och läst alla mina söta små brev och sen kommer det där dåliga brevet. Nu kan jag ju inte bara sluta fundera på vad som kunde han hänt och vad jag kunde ha gjort. Gjorde jag rätt i slutändan? Kunde jag påverka resultatet? Nu ser jag ju allt svart på vitt vad jag kände och tänkte under den tiden. Jag trodde att jag var starkare och att jag hade mer kontroll men jag var nerbruten redan då. Jag var svag och kände som om det var jag mot hela världen.

Jag trodde att jag var starkare och stod stadigt på jorden men tänk så fel man kan ha.