I dag skrev vi hyreskontraktet. Jag åkte till Kista och Lars efter jobbet. Jag satt i hanns soffa och frågade han alla möjliga konstiga frågor medan han diskar och blir nog lite fundersam.

Allt gick bra och jag skämdes bara lite med tanke på alla konstiga frågor jag ställt. Jag bad om ursäkt för alla konstiga frågor och för att jag råka stanna lite väl länge. Jag vet ju om att han gillar att springa. Ville inte redan nu få han att tro att jag är konstig så att han ångrar sig.

Men samtalet med alla mina frågor kändes bra. Jag fick reda på mycket. Att han har stolek 43 i skor, han föredrar slips och inte flyga. Men han har aldrig haft en flyga så han kan inte riktigt relatera till det. Han berättade även att han är fruktansvärt svag för center, lakrits och Dumle.

I dag var det hanns tur att berätta om något jobbigt. Han har opererats för artros för några år sen. Det var hanns jobbigaste tid. Det kändes fel att känna att hanns ska var så mycket mindre jobbigt än mina saker. Han har bara haft värk i lederna och jag har haft en kompis som velat ta självmord och haft kompisar som fryst ut mig. Men ändå tycker jag riktigt synd om han. Det är nog jobbigt att behöva opereras för det vid en så ung ålder.

I dag gillar jag nog han mer än jag gjorde i Tisdags. Han har berättat om sin jobbiga tid. Jag tror att han börja lita på mig. Eller jag tror han litar på mig men det känns mer nu.